SofiaStarstrukk

Tankar som far omkring

Den här känslan när en kommer hem från en resa och verkligheten kommer ikapp. Nu har jag inte jobbat på ca 9 månader, vilket har varit heeeeeelt jävla fantastiskt!!! Aldrig varit så lite stressad i mitt liv. Nu är det ju dock så att jag planerar att vara kvar här i sthlm, iaf några månader. Men allt är väldigt oklart. Jag hatar att inte veta vad jag vill. 

Jag vet inte hur mycket jag vill resa i framtiden, om jag ens vill bo i sthlm. Därför känns det skitjobbigt att söka jobb som jag verkligen vill ha.. för tänk om, mot all förmodan att jag skulle kamma hem något asfett jobb, då har jag ju inte tid längre för att resa eller kanske ens klättra... Det är den där lilla detaljen, klättringen, som gör att jag inte vet hur jag vill göra med mitt liv haha. Jag älskar klättringen (som ni vet), men jag är inte tillräckligt bra för att tjäna pengar på det, jag har inte jättestor lust att jobba som instruktör heller då jag hört att det tar död lusten att klättra, det är inte jättebra betalt och du är där men har inte tid att faktiskt klättra själv. Om jag skulle välja att satsa på min karriär så kommer jag inte hinna klättra så mycket som jag vill, vilket i sin tur kommer leda till att jag inte kommer att vara glad... Det är så himla svårt att hitta någon form av balans. Jag har helt seriöst övervägt att börja plugga.. Jag trodde aldrig att jag skulle säga det men tanken börjar smyga sig på ibland. 

Jag gillar inte att tänka så långt fram (om det inte är för att planera en resa hehe). Jag gillar verkligen inte det här. Någon som har en bra lösning??

 

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas